Namnpubliceringar i samband med brott är en fråga som ständigt känns aktuell. Jag har under min ungdom ofta blivit irriterad av termer som ”45-åringen”, ”en medelålders man” eller suddiga ansiktsbilder på löpsedlar. Till följd av min mänskliga nyfikenhet vill jag helst alltid veta vem gärningsmannen är och hur han ser ut.

 

Jag inser dock att detta inte är vettiga krav att ställa på tidningar. Om nyfikenheten fick bestämma skulle tidningar varje dag svämmas över med namn och bilder av potentiellt farliga personer, varav säkert hälften skulle visa sig vara felaktiga i efterhand. Att ha tagit del av diskussionen kring namnpubliceringsfrågan har varit intressant, det är verkligen en snårig balansgång som målas upp. Termen allmänintresse dyker upp för att motivera användningen av brottslingars namn och bild. Denna term är dock lös och allmänintresset skiftar också från person till person. Om publiceringsvalen skulle ske efter mitt allmänintresse skulle dessa fortfarande vara alldeles för många och osäkra. Jag tycker således att detta argument känns svagt. De publicistiska riktlinjerna talar istället om ett ”uppenbart allmänintresse” där man kan tänka sig att det intresserar och påverkar en så pass stor del av allmänheten att publicering kan rättfärdigas. Även denna term känns dock svår att definiera.

 

Nej, jag tycker att restriktion är ledstjärnan att följa. Konsekvenserna av att publicera för tidigt är enligt mig större än de som eventuellt kan ske av överdriven väntan med att publicera. Agneta Lindblom Hulthén beskriver i SVD att ökad namnpublicering skulle leda till att medierna agerar som polis och domstol, något som aldrig får ske. Problematiken bottnar då i journalistikens uppdrag att granska myndigheter, en funktion som går förlorad om man istället driver polisens agenda.

Fallet som tas upp i Medierna belyser en annan sida av publiceringsproblematiken, nämligen hur spekulativ medierna bör vara i hänsyn till ett brotts motiv. Brottet som tas upp är lätt att definiera som ett hatbrott, speciellt om man vill hitta den utvägen. Jag blir imponerad av inställningen hos Sydsvenskans redaktör som helt väljer att undvika hatbrottsvinkeln vid sin publicering, trots att en av de misstänkta driver en blogg med starka religiösa budskap. Det tyder på god journalistisk integritet då en vinkel mot hatbrott ofta lockar till läsning och extra diskussion. Innan motivet tydligt kunnat slås fast bör spekulativa scenarion enligt mig hållas till ett minimum.

 

Att Aftonbladet valt att gå åt andra hållet känns inte direkt oväntat. Att Aftonbladet skulle hålla inne på fakta känns ungefär lika troligt som att din frisör skulle göra det. Här läcker spekulativa scenarion ut till höger och vänster och uppmuntrar till dragning av förhastade slutsatser. Det är intressant att höra chefredaktör Jan Helin uttala sig om valet att publicera, men jag tror verkligen inte att en restriktiv hållning hade lett till fler spekulationer. Att spekulera kring information som inte finns känns inte helt enkelt…

 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den impulsiva och spontana delen av Journalistpetter önskar sig se namnpublikationer lite här och var. Den logiska och rationella delen är dock en beundrare av restriktion och ser en praktik av ”less is more” som den rätta vägen att gå.

Puss och kram/ Journalistpetter.

Jag har i denna uppgift valt att plocka en tyngre nyhet av lokalt intresse samt en ”lättare” nyhet publicerad i svensk rikspress. Detta för att kunna söka kontraster nyheterna emellan. Överskrifterna är dessutom länkar - skön funktion!

 

”Karlstadkvinnor omkom i Vietnam”

Nyheten handlar om två unga Karlstadtöser som under olyckliga omständigheter mist livet på en semesterresa i Vietnam under en båtfärd. Denna nyhet har varit högvilt i Karlstad den senaste veckan och knappast undkommit någon i lokalområdet. I en relativt liten stad som Karlstad är dödsolyckor något som lyckligtvis är ovanligt, men de gånger det sker blir uppmärksamheten istället desto större. Nyheter som händer nära eller har annan lokal koppling ses ofta som extra intressanta.

 

Människoödena blir ännu sorgligare då det är ungdomar som tvingats sätta livet till, och människor blir därför extra benägna att ta del av nyheten. Det är lätt att bli emotionellt påverkad av nyheter av denna karaktär och jag blir själv oerhört sorgsen när jag läser om tjejernas öde.

 

Nyhetsvärderingen i fallet är i grunden enkel, det här är absolut en nyhet värd att publicera. Detta visas också av de faktorer för nyhetsvärdering som visas i Bengt Johanssons avhandling, ”sensationella och oväntade händelser”, ”dramatisk och spännande” etc. Utifrån dessa aspekter finns det sedan alltid olika vinklar av händelsen att belysa. Man kan till exempel fokusera på tjejerna, deras tidigare liv, och hur tragiskt deras öde är. En annan vinkling är att rapportera händelseförloppet så objektivt som möjligt, vad hände? När? Var? Varför? Etc. Varförfrågan kan också leda till en tredje klassisk typ av artikel: sökandet efter en syndabock. Var båten dåligt byggd? Chauffören full? Eller var det kanske en jättelik fisk som gick till attack?

 

Just denna nyhetsartikel var den första jag läste om händelsen och präglas också av en vilja att presentera samtliga intressanta aspekter i korta drag. Således presenteras såväl händelseförloppet, de omkomna tjejerna samt eventuella olycksorsaker kortfattat i artikeln. Nyhetsvärderingen har här sköts efter devisen: ”allt ska in”. Detta är också normalt vid en första rapportering av en händelse då det senare finns tid att utforska nyhetens olika delar ytterligare. Som en kille i liknande ålder och bosatt i samma stad blir denna nyhet något jag gärna läser vidare om och jag hoppas att journalisterna värderar nyheten som värdig för uppföljande artiklar och utredning.

”Jessica Alba är gravid – igen”

Denna artikel får sägas vara motsatsen till den jag presenterat tidigare. Nyhetsvärdet här, om än ifrågasättbart, ligger i det faktum att Jessica Alba är en offentlig och därför intressant person. Detta nämns också som en faktor av nyhetsvärdering i Bengt Johanssons avhandling, ”händelsen handlar om viktiga personer”. Följer man detta kan kanske även denna nyhet klassas som intressant utifrån ett nyhetsvärderingperspektiv. Vad jag sett på TV kan även graviditeter vara ”dramatiska och spännande händelser” men jag tycker ändå inte det kravet fungerar här. Att det skulle vara ”sensationellt och oväntat” kan möjligen påvisas om den goda Jessica haft problem med fertiliteten tidigare.

 

Hur som helst är det dock klart att detta är en artikel av betydligt mer lättsam karaktär än den förra och hos mig skapar den endast en ”jaha-känsla”. Visst kan jag unna Jessica Alba ytterligare en unge men det kan knappast klassas som en nyhet i toppklass. Människors fascination av kändisar och deras liv är dock förvånansvärt stor och det är därför klart att även dessa nyheter bör publiceras. Den medmänskliga faktorn skall inte heller underskattas i denna nyhet då människor (främst kvinnor?) gärna unnar andra människor en skön graviditet. Således finns en identifikationsfaktor även i denna nyhet, även om den lokala anknytningen är minimal.

Det som kan konstateras utifrån dessa artiklar är det faktum att nyhetsvärdering är ett mångfacetterat begrepp med många möjligheter. Om rätt människa är inblandad i rätt del av världen kan nästan vad som helst bli en nyhet. Underbart säger jag!

 

Puss och kram/ Journalistpetter

Jag är glad att se att jag har vissa unika besökare, känns helt underbart!
Jag förstår att ni alla är spända på publiceringen av mitt första inlägg Blogg A: nyhetsvärdering, men frukta inte det är på gång!

Håll ut, mycket Kärlek :)

XoXo/ Petter